Jag har varit och vallat för första gången med Heia. Första kvällen gick ganska bra, då var hon intresserad av fåren. Jag stod vid fåren och instruktören fick stå bakom Heia med lina och styrde henne på rätt. Vi körde små korta pass då hon blev trött ganska snabbt. Andra kvällen vet jag inte vad som hände, då var hon inte ett dugg intresserad utan åt bara fårbajs hela tiden. Det vi gjorde annorlunda var att jag stod bakom Heia själv och styrde henne istället vid fåren. Tror att hon inte förstod vad som skulle göra när vigjorde så. Men det var kul att testa på i alla fall.

Det har blivit 3 spår denna vecka, 2 av dem var spår som jg själv inte lagt. Det var första gången hon gick någon annans spår. Första spåret gick hon ca 0,5 meter bredvid då det blåste lite åt det hållet. Det gjorde att hon missade alla pinnar :( För övrigt gick hon fint tycker jag och tog vinklarna ganska bra. Andra spåret några dagar senare gick ännu bättre tycker jag, hon missade första pinnen men tog andra och vinklarna bra. Hon tappade dock spåret en gång men lyckades dock hitta tillbaka efter några cirklar. Näsan kan ibland var lite högt, skulle vilja få ner henne en bit. När hon missar beror det ibland på mig, jag blir så nervös när jag inte vet vart spåret går. Men hon kan, jag måste bara lita på henne. Ibland gissar jag vart spåret ska gå och försöker leda in henne dit trots att  kanske inte går just där. Det tredje spåret var på ett fält med godis istället för pinnar för att få ner hennes näsa ite, de första 100 meter gick halvdåligt, men resten av spåret gick hon som en klocka :)

Passivitetsträning har det även blivit denna vecka, börjar tycka att det är roligt då Heia slappnar av och njuter i vissa situationer, duktiga tjej! Uppbunden passivitet är det sämre med eftersom vi inte tränat det lika mycket. Hon skäller en hel del som vi måste träna bort.

Och så Bessen... I fredags träffade jag min pojk efter 3 veckor, aldrig har jag varit utan honom så länge. Han blev utan tvekan överlycklig, just den reaktionen jag inte ville se, jag vill att han ska vara lycklig utan mig. Hela helgen fick jag umgås med honom vilket blev många tårar ner på kinderna. Hur kunde det gå så snett? Varför kan han inte leva med andra hundar och sluta vakta mig så han kan leva med oss igen? Vart jag än gick följde han efter mig, han kunde inte ens äta upp sin mat om jag gick därifrån, var tvungen att stå bredvid honom. Han började till och med vakta mig på de dagar jag var där, som om han ville bevisa att hans bästa matte var tillbaka och att ingen skulle få mig att lämna honom igen, så hemskt! Det värsta var nog att han bara lyssnade på min röst. När han tillfälliga matte/husse sa åt honom att gå och lägga sig eller sitta så tittade han på mig och väntade på min order. När jag sedan sa till honom så gjorde han det.Hela helgen ville jag bara ta min hund därifrån, till det rätta hemmet där han hör hemma. Men fungerar inte, jag måste släppa taget om honom, han mår inte bra av att få leva med mig. Vi har lyckas skapa en kontakt och sammanhållning som blivit för stark. I hans ögon betyder jag allt för honom och det är hans jobb att vakta mig och skydda mig från andra och det mår han inte bra av. Jag är jätteledsen att det blivit såhär, verkligen ledsen. Han är min första helt egna hund, jag älskar honom. Men för att han ska kunna må bra så kan han inte leva med mig längre. Och jag tror fortfarande att det finns en chans, man ska aldrig sluta hoppas, eller? Måste jag släppa taget trots att jag inte är redo? Kommer jag någonsin bli redo? Jag kan inte träffa honom, då faller han tillbaka till sina gamla vanor och beteenden igen, det är inte snällt mot honom att jag kommer ibland heller. Så ledsen Bessen, allt är mitt fel från början. Så ledsen att jag måste lämna dig, älskade pojk <3

Jag viskade att det alltid var du och jag, för alltid

Det är redan mitten av juni och det känns som att denna sommar kommer att gå snabbt!

  Heia vilar efter ett träningspass

Bessen är på landet och trivs bra. Jag och Heia går fortfarande spårkursen juni ut, igår fick hon sin första pinne i spåret som hon markerade tydligt! Jag har tat in liggmarkering och hon la sig som hon skulle, väldigt fint! Det blir ca 2 spår i veckan för hennes del nu, ca 300-400 meter långa med 2 vinklar. Ibland höjer hon nosen och springer fram och då måste jag bromsa in henne igen. Vid vinklarna kan hon vara lite vimsig men löser det alltid. Igår påbörjade vi även budföringen vilket hon tyckte va roligt!

Passivitetsträning har det blivit en hel del för Heia och jag är megastolt över henne. Till skillnad från Bessen lägger hon sig ned och kopplar av, ofta somnar hon! Idag hade vi passivitetsträning i stan bland människor och ljud, även där kan hon koppla av. I söndags var vi på lydnadstävling och eftersom det var så varmt fick hon sitta vid mig och se på tävlingen. Hon var lugn och somnade då och då!

I lydnaden har vi kommit så långt att alla moment i lydnadsklass 1 sitter någorlunda bra. Det hon kan sämst är väl tandvisningen, där blir hon överlycklig och tror att människan ska hälsa istället. Platsliggning kör vi fortfarande kortare stunder, ca 1 minut åt gången på ca 10 meter avstånd. Men hon ligger med hakan på marken och länner sig trygg.

platsliggning

Här kommer en film på lydnadsklass 1 momenten ser ut. Ställandet ser inte riktigt ut som det gör på filmen, vet inte alls vad hon gjorde där ;)

För övrigt jobbar jag i en djurbutik i Visby och får ibland hoppa in i trimmet och frisera hundar, det är verkligen superroligt! Nästa vecka ska Heia få valla får för första gången, ska bli spännande att se hur hon reagerar!

Tänker fortfarande på Heias BIS förra helgen, där satt den! Nu blir det inga mer valputställningar för hennes del.  Satt och gick igenom hennes resultat, vi har ställt ut 6 gånger, 3 stycken andra bästa tikvalp, 3 stycken BIR och en BIS, kul när man vinner över hanarna. Något BIM lyckades vi inte få men är självklart nöjd över hennes resultat!

De var avslutning på valpagilityn i tisdags, vi tog det lugnt eftersom hon har börjat skälla när hon ska genomföra hopp eller tunnel exempelvis. Dagen efter var det avslutning för vår del på lydnadskursen. Där är hon så perfekt, alla moment satt som en klocka! Det jag måste arbeta bort lite sakta nu är godismotivationen. Har fortfarande godis i handen när vi tränar vilket kanske gör att momenten inte sitter utan godis. Samtidigt är hon ännu ung så jag ser det inte som något hinder.

I fredags tog vi båten över till Gotland igen, hem älskade hem. I djursalongen låg Heia bredvid två gigantiska Grand danoia, hanar måste det vara tänkte jag. När Joel gick fram för att hälsa på jättarna var det två stycken tikar, jisses va stora dem var för att vara tikar!

I söndags började vi på en spårkurs i Visby som kommer vara hela juni ut. Det blev ett spår på 400 m och 2 vinklar denna gång. Första vinklen tog hon och andra missade hon. Över lag var det ett helt okej spår! Sedan har jag själv lagt ut lite spår, ett igår och ett annat idag, båda på ca 300 meter och 2 vinklar. Idag hade hon dock inte nosen i marken och hela spåret var katastrof enligt mig.  Några pinnar har jag inte lagt ut ännu eftersom sist jag gjorde det brydde hon sig inte ett dugg om dem. Så vi tränar det separat inomhus än så länge. Vill fortfarande ha liggmarkering, får se om jag kör det eller om hon ska plocka dem, lite fundersam nu.

Idag tränade jag även med en kille som heter Roger och hans border collie Lycka. Det blev lite lydnad, agility och platsligg. Heia var superduktig på platsen, hon fick ligga 1 minut och sedan godis för att ytterligare ligga 1 minut. Där reste hon sig dock men när jag sa ligg så la hon sig snabbt igen. Hon gick iaf inte åt Lyckas håll, så det var positivt det!

Angående Bessen, han bor nu hos Joels familj, de ska testa och ha han över sommaren. Om det går bra ska han få bo där tills vi pluggat klart då han kan få mer tid av oss igen. Men vi träffar honom varje vecka och gör aktiviteter med honom!

Bilder och filmer har jag massvis men den här datorn vill inte riktigt samarbeta med mig så det sparar vi tills nästa inlägg!