Vi åkte hem till ön i torsdags, skönt att träffa familj o vänner!!

I fredags spenderade jag hela dagen med Bessen, jättekul att få se honom igen! Jag började med en koppelpromenad med båda hundarna för att sedan släppa dem lösa på en stor åker där de verkligen fick springa av sig! Det är underbart att de går ihop ute och leker så bra ihop, inomhus litar jag inte på Bessen så där får de inte vara ihop. Men jag är glad att de fungerar ute, det kunde ju ha varit värre. Det kändes skönt att gå med 2 hundar i koppel, lite som "back in business". Men det lär ta många år innan jag får skaffa en till hund hemma igen.

Bessen har nu bott hos mina svärföräldrar i snart ett helt år, han mår toppen på landet och det är så han måste få leva om han ska trivas. Därför tog jag beslutet att skriva ägarbyte på honom. Jag kommer ändå följa med på hans resa och träffa honom ofta då det är mina svärföräldrar som äger honom och inte någon helt okänd. Visst, det skar i hjärtat men jag måste vara ärlig mot mig själv med.

Lite mysstund hade han o jag, sista dagen som ägare på honom <3

Jag önskar Carina & Mikael all LYCKA med honom!!!!

På lördagen gick jag o Sofie med hennes Jacken (BC) och Dunder (labbe) och Heia en långpromenad i skogen. Skönt att de fick springa av sig o göra av med dagens energi. Heia o Jackpot hittade en lerpöl, Heia var helt kolsvart när hon kom upp, har aldrig sett henne varit så smutsig o svart, haha <3

Senare på lördagen träffades jag och Frida med hennes bruno (Boxer) för att köra lite rallyträning. Jag satte ihop en nybörjarklassbana som vi gick. Jag var inte alls nöjd med Heia, men ignorerade det o hade bara roligt tillsammans. Frida o Bruno var duktiga, jag körde själv en gång med Bruno så att Frida kunde se hur duktig han faktiskt ÄR, jag var supernöjd över honom. Vilken kontakt, vilken känsla, han gjorde allt rätt, mycket imponerad var jag!! Nästa helg blir det debut för dem två i rally, ska bli mycket intressant o roligt!!

Jag och Heia skulle köra lite agilityträning idag innan båten går hem, så jag åkte till visby brukshundsklubb för att träna lite. De hade MH-test så det blev bara lite tyst lydnadsträning, bara fotgående. Men det gick bra, vi har mycket att jobba på, självklart, men ändå nöjd!

På lördag den 16/2 fyller Bessen hela 3 år, jösses va tiden går fort! Det är mer än ett halvår sedan han fick stanna kvar på Gotland o bo hos mina svärföräldrar. Och är tacksam över detta! Idag kom de hit, till Kalmar & Bessen fick följa med. Så glad över att se honom igen trots att det svider riktigt ordentligt att han inte bor hos mig längre. Vår fina gosse, grattis på din födelsedag <3

Några fina bilder på honom!

Varje gång jag klämt på Bessen så har han reagerat och pipit, tog därför beslutet att göra en ordentlig veterinärbesiktning med blodprov. Blodprovet svarade positivt på anaplasma, så nu är han sjuk vår söta björn!

Jag hoppas av hela mitt hjärta att han blir frisk fort och att vi slipper många veckor med behandling, vad jag har hört har en del hundar blivit behandlade i hela 10 veckor :(  Jag hade tänkt att ställa ut honom en hel del till hösten, men nu kanske det inte blir av, tråkigt!

Samtidigt så kastrerade jag honom, han har varit kemisk kastrerad sedan han var 12 månader gammal så det kommer inte bli någa större förändringar. Det jag märkt av på senaste är att han börjat kissmarkera precis överallt och börjat rida så tror det blir skönt för honom att komma tillbaka till sina gamla vanor igen :)

  Nu är han iaf hos mig i några dagar, lilla gubben <3

Sedan måste jag skryta lite med Heia, vilken spårtjej jag fått! 2 spår denna vecka har det blivit, 600 meter båda med 4 pinnar i varje spår. Hon går som en klocka OCH lägger sig som en klocka vid varje pinne, nu har hon verkligen förstått poängen med spår. Hon springer inte längre utan har nosen i backen och tar det lugnt så att hon inte missar något. En gång gick hon lite snett på en pinne men stannade och nosade tills hon hittade den, duktiga duktiga tjej!

Lydnadsträningen går även den bra, vi har börjat lite smått med lydnadsklass 2 momenten och går hur bra som helst. Nästa gång filmar jag :)

Till sist grattar vi Heias kullsyster Glassa som blev BIS-valp på rassspecialen! Nästa år hoppas jag att vi kommer dit :)  

Jag har varit och vallat för första gången med Heia. Första kvällen gick ganska bra, då var hon intresserad av fåren. Jag stod vid fåren och instruktören fick stå bakom Heia med lina och styrde henne på rätt. Vi körde små korta pass då hon blev trött ganska snabbt. Andra kvällen vet jag inte vad som hände, då var hon inte ett dugg intresserad utan åt bara fårbajs hela tiden. Det vi gjorde annorlunda var att jag stod bakom Heia själv och styrde henne istället vid fåren. Tror att hon inte förstod vad som skulle göra när vigjorde så. Men det var kul att testa på i alla fall.

Det har blivit 3 spår denna vecka, 2 av dem var spår som jg själv inte lagt. Det var första gången hon gick någon annans spår. Första spåret gick hon ca 0,5 meter bredvid då det blåste lite åt det hållet. Det gjorde att hon missade alla pinnar :( För övrigt gick hon fint tycker jag och tog vinklarna ganska bra. Andra spåret några dagar senare gick ännu bättre tycker jag, hon missade första pinnen men tog andra och vinklarna bra. Hon tappade dock spåret en gång men lyckades dock hitta tillbaka efter några cirklar. Näsan kan ibland var lite högt, skulle vilja få ner henne en bit. När hon missar beror det ibland på mig, jag blir så nervös när jag inte vet vart spåret går. Men hon kan, jag måste bara lita på henne. Ibland gissar jag vart spåret ska gå och försöker leda in henne dit trots att  kanske inte går just där. Det tredje spåret var på ett fält med godis istället för pinnar för att få ner hennes näsa ite, de första 100 meter gick halvdåligt, men resten av spåret gick hon som en klocka :)

Passivitetsträning har det även blivit denna vecka, börjar tycka att det är roligt då Heia slappnar av och njuter i vissa situationer, duktiga tjej! Uppbunden passivitet är det sämre med eftersom vi inte tränat det lika mycket. Hon skäller en hel del som vi måste träna bort.

Och så Bessen... I fredags träffade jag min pojk efter 3 veckor, aldrig har jag varit utan honom så länge. Han blev utan tvekan överlycklig, just den reaktionen jag inte ville se, jag vill att han ska vara lycklig utan mig. Hela helgen fick jag umgås med honom vilket blev många tårar ner på kinderna. Hur kunde det gå så snett? Varför kan han inte leva med andra hundar och sluta vakta mig så han kan leva med oss igen? Vart jag än gick följde han efter mig, han kunde inte ens äta upp sin mat om jag gick därifrån, var tvungen att stå bredvid honom. Han började till och med vakta mig på de dagar jag var där, som om han ville bevisa att hans bästa matte var tillbaka och att ingen skulle få mig att lämna honom igen, så hemskt! Det värsta var nog att han bara lyssnade på min röst. När han tillfälliga matte/husse sa åt honom att gå och lägga sig eller sitta så tittade han på mig och väntade på min order. När jag sedan sa till honom så gjorde han det.Hela helgen ville jag bara ta min hund därifrån, till det rätta hemmet där han hör hemma. Men fungerar inte, jag måste släppa taget om honom, han mår inte bra av att få leva med mig. Vi har lyckas skapa en kontakt och sammanhållning som blivit för stark. I hans ögon betyder jag allt för honom och det är hans jobb att vakta mig och skydda mig från andra och det mår han inte bra av. Jag är jätteledsen att det blivit såhär, verkligen ledsen. Han är min första helt egna hund, jag älskar honom. Men för att han ska kunna må bra så kan han inte leva med mig längre. Och jag tror fortfarande att det finns en chans, man ska aldrig sluta hoppas, eller? Måste jag släppa taget trots att jag inte är redo? Kommer jag någonsin bli redo? Jag kan inte träffa honom, då faller han tillbaka till sina gamla vanor och beteenden igen, det är inte snällt mot honom att jag kommer ibland heller. Så ledsen Bessen, allt är mitt fel från början. Så ledsen att jag måste lämna dig, älskade pojk <3

Jag viskade att det alltid var du och jag, för alltid

Liten blir stor! Nu är Heia 6 månader gammal och har äntligen vuxit i Bessens valphalsband som han fick när han var 4 månader. Så det är en stor skillnad på tik och hane måste jag säga! Sen är väl sanningen att Bessen är en mycket stor hane och Heia kanske en liten tik, fast det gillar jag! Jag ville att Heia inte skulle bli så stor, utan en lite mindre och smidig tik, tror jag får det jag önskar!

Heia är 46 cm hög och väger 14 kg och Bessen är 58 cm hög och väger 29 kg.

Heias öron har jag inte behövt tejpat eller limmat, har inte gort det någon gång faktsikt vilket är skönt! Kommer ihåg när Bessen var liten, ja, då var hans öron ett helt kapitel. Men det har inte hjälp ett dugg faktiskt, han har rosenöron och det gick inte att ändra på trots att jag masserade, tejpade och limmande.

Igår fick Heia åka till Gotland utan mig eftersom jag ska resa bort, där får hon stanna i nästan 2 veckor. Men hon har det bra därborta och labben Dunder gör henne bland annat sällskap. Tänker på henne hela tiden, men känner mig ändå avslappnad och lugn, hon har absolut inga svårigheter att lämnas bort vilket känns skönt!

Bessen är kvar hos Joel då han klarar av att vara ensam lite längre. Idag plockade vi ut alla hundleksaker på golvet till han och jösses vilken glad grabb han blev. Han vaktar gärna leksaker så vi kan aldrig ha dom framme, men nu när han är ensam så tänkte vi lyxa till det för honom eftersom han är galen i bollar! Sen har han fått lite matrester med vilket dom aldrig får annars, haha, och så en vecka bara med husse, vad kan bli bättre för honom?

    Foto: Sofie Bergström

Här är Heia på båten som hon är van att åka och den andra bilden är hon tillsammans med lilla söt Max på Gotland!

Nu är vi hemma i Nybro igen, det har varit fin fina dagar med sol vilket har gjort att jag tränat mycket agility med Bessen, han tycker att det är så roligt. Duktiga kille <3

Har tränat lite tunnlar med Heia, men inget överdrivet. Det går framåt i alla fall, nu springer hon igenom den utan att lukta, haha.

Eftersom Heia går på hunddagis i Kalmar så cyklar jag alltid med henne till tåget och går sedan därifrån till dagiset, annars blir det alldeles för lång promenad för lilltjejen. Så här ser det ut:

    Kanske något vågat men har kontroll över situationen. Heia njuter verkligen varje gång och tycker det är skönt att det fläktar. Nu börjar hon dock bli riktigt tung och trots att jag är stark så orkar jag snart inte längre. Får mjölksyra och krampar i armarna. Ska se om jag kan köpa en större cykelkorg eller liknande istället.

Idag har vi varit på Kalmar BK och tränat lydnad. När jag satte mig ned och tittade på filmerna så ser jag att jag är otydlig för henne ibland eller gör för snabba rörelser. Efter träningen så kom det andra hundar och tränade så jag passade på att passivitetsträna henne. I början var det riktigt svårt för henne, men även hon lugnande ner sig tillslut.

Här kommer en kort film på dagens träning:

 Det har inte blivit spårträning på länge nu, får se om snön faller inatt, annars blir det nog morgondagens aktivitet!

  Här är Heia ute på däck på båten :)

Då har man varit på Gotland med Heia i några dagar igen. Jag åkte ner för att jobba på Gotlands smådjursklinik och Zoomarket i Visby. Det är kul att få jobba lite igen och inte bara studera. I butiken har det kommit in en hel del nyheter, shopping imorgon! Fick även höras talas om den nya fästingprodukten som kommer snart in i sortimentet. Det är ett naturligt fästingmedel som droppas i nacken, alltså samma stil som t,ex Frontline fast helt NATURLIGT! Jag vet så många hundar som blivit sjuka av t,ex frontline och som inte tål giftet. Och det finns många naturliga färstingmedel men inget som jag klickat med, jag gillar ändå dropparna i nacken. Så till sommaren ska jag definitivt testa den naturliga varianten!

Det blev många promenader på underbara Gotland

Samtidigt som jag jobbade varje dag så var jag hundvakt åt Hannas två hundar. Toppen är en storpudel och Vilda är en vaktelhund, Heia tyckte att det var så roligt med nya hundkompisar.

    Vilda & Toppen

Heia älskar att dra dragkamp med både mig och andra hundar

På Gotland blev det bara miljöträning och socialitetsträning. Hon älskar människor och barn och fungerar bra överallt i nya miljöer. Det som hon däremot inte klarar av är att sitta i bur eller vara bakom kompostgaller vilket är jättejobbigt. Hon skäller oavbrutet och högt. I lördagskväll skulle jag äta middag men min brors familj och eftersom de har en två-åring som gärna kastar mat så var hon tvungen att vara instängd. Denna gång skulle jag inte ge mig, hon skulle få godis när hon var tyst. I drygt en timme härdade vi ut men oväsendet, sen avbröt jag, vi var ju trots allt gäster… Vad ska jag göra? Hur länge måste jag vänta? Bessen har aldrig skällt som hon gör vilket gör hennes beteende nytt för mig.

Hemma i Nybro tränade jag agility med Bessen, han älskar det och är så duktig så! Testade även med Heia, jag har två mål just nu med hennes agilitygrunder:

*Springa genom tunnel

*Springa runt hopphinder utan pinne

Efter många försök så gav jag upp, det enda hon gör på planen är att nosa och nosa. När jag får upp hennes huvud så går lydnadsträning bra men inget annat. Hon är inte rädd för en tunnel men hon går igenom den med nosen i backen. Inte alls motiverad… Suck. Inte en leksak tar hon. Måste sätta mig ned och fundera på vad jag ska göra eller om hon helt enkelt bara ska få mogna innan vi tränar agility igen.

   Vad ska det bli av dig mitt hjärta <3

Här kommer en liten film från Heias träning från helgen:

Igår fick Heia träna passivitet i bilen medans jag tränade med Bessen. Det tog ganska lång tid innan hon slöt med sitt skällande och då gick jag tillbaka och gav henne godis med en lugnande röst. Hon skäller inte för att det fanns andra hundar i närheten utan mest för att jag går iväg och trodligtvis för att hon inte får vara med. När jag släppte ut henne från bilen sprang hon direkt till den platsen där jag och Bessen tränade och sökte igenom området med hopp om att det kanske skulle finnas en godisbit kvar. Hundarna fanns inget intresse om :)

Här kommer en liten film på Bessens träning där jag är nöjd med Rutan och läggandet. Filmen avslutas med en liten freestylefilm där jag helt ostrukturerat gjorde lite konster med honom.