Idag åkte jag till Veterinärkliniken i Kalmar, de öppnade augusti 2012 och jag har hört att de ska vara bra och trevliga. Så det blev där som Heias skulle röntgas, höfter och armbågar! Måste bara säga en sak, vilken trevlig, fräsch och underbar klinik, jag rekommenderar den starkt! De var alla trevliga och tog sin tid för att prata, vetrinären visade även alla bilder och tog en djup diskussion med mig angående höfter och vad man ska titta på med mera. Jag är så nöjd att jag åkte dit och kommer självklart att komma tillbaka!

Det är roligt att besöka veterinären säger hon

Heia, hon charmade alla på kliniken. De blev alla förälskade i henne, hon är riktigt bra på att flörta. Hon var både lugn, avslappnad men ändå överlycklig över att alla klappade henne och gav dem ett par dussin pussar. Veterinären sa mycket goda ord om henne, det glädjer mig. Hon är en livlig hund och många kanske tycker att hon är lite för mycket, därför glädjer det mig ännu mer att en veterinär säger att hon är en mycket trevlig hund, hon älskar ju varje människa på jorden. Social, rädd och glad hund helt enkelt! Jag hade räknat med att hon skulle skälla vilket hon brukar göra när hon blir så där glad, men det gjorde hon inte! Han sa även att hon var i bra kondition, bra musklad och allt sånt där.

"Busig är jag också, även här"

Jag passade även på att ta bort hennes tandsten som hon mycket lustigt har fått. Tänkte ta två flugor i en smäll medans hon ändå var sövd :)

Bilderna då? Jo, jag var väl inte jättenöjd med höftbilderna, hade helst velat tagit en ny. Men han övertlade mig om att den var bra! Och han tyckte att det såg mycket fint ut, så jag litar på honom. Men jag tyckte att vi hade lagt henne lite sne dock. Armbågarna såg bra ut. Så nu är det den jobbiga väntan på vad det blir för resultat. Jag hoppas av hel mitt hjärta att det blir bra resultat!

När Heia sedan vaknade skulle hon charma alla anställda litet tag till, nu suuuuuperlugn och de ville nog inte ens att jag skulle åka hem :)

Här kommer veckans trix som jag lärt in, "Korsa framtassarna"

Nu åker jag till Israel och är borta i en vecka, när jag kommer hem börjar Heias lydnadsträning igen, yippi :)

Det känns som att det är mellandagar just nu, dagar där det inte händer ett skit med Heias träning. Men det är ju så det ska vara just nu då vi ännu har paus från träningen. Men nu börjar jag faktiskt att sakna alla hundträningar och tävlingar. Men det är mycket nu med min egen träning och plugget så det är rätt skönt på något sätt att Heia inte tar all min tid. Men jag saknar de, helt klart.

På fredag åker jag till Israel och ska tävla, Heia ska vara hemma med Joel och någon hundvakt när han inte kan ha henne. Sen kommer jag hem den 8 december igen, då ska vi börja träna lydnad igen och spåra! Jag längtar dit! Då har jag 4 veckors träning innan jag tänkte tävla i lydnadsklass 2 :) Jag har sagt det förr men tar upp det igen, för så underbart är det! Jag älskar Heias storlek, mer och mer för varje dag. Nu är hon snart 14 månader och hon blir inte större än så här. Lite muskler och lite päls kommer självklart att växa. Hon är sådär perfekt och smidig liten aussie och inte alls klumpig. Inte för lång vilket jag tycker många stora aussie är. Hon är kompakt och grov för sin storlek. Hon är 47 cm hög och väger 18,1 kg, helt underbart!

Jag har under en tid nu börjat visa henne cykeln. Först fick hon gå ett par gånger bredvid den och sedan har vi i korta pass börjat trava. Förra veckan hände dock en olyckshändelse, vi var på en smal och trång liten cykelväg och det kom en barnvagn som vi skulle mötas. Dum som jag är stannar jag inte cykeln och tar in henne vid sidan utan rycker tag i kopplet och låter henne springa precis bredvid cykeln. Då hände det, hon kom på något vis in med bakbenet i bakre cykeldäcket. Hon skrek otroligt högt, jag trodde genast att hon hade brutit benet, tyckte så synd om henne, det måste ha gjort riktigt ont! Men hon reagerade ingenting när jag strax efter klämde igenom benet och hon visade inget tecken på halta. Så vi hade tur! 3 dagar efter var jag uppe på cykeln igen och hon visade respekt för cykeln och ville absolut inte trava nära den. Jag tänkte att det var lika bra att lösa problemet och nu älskar hon att trava med mig cyklandes. Än så länge cyklar vi bara korta stunder då hon fortfarande är ung.

Vår trick-samling fortsätter att växa! Här kommer 4 nya trixk!

"Ta av strumpor"

"Ta upp en KRONA och lägga den i en mugg"

"Stänga köksluckor"

"Ge mig porslinsmuggar"

Nu är jag hemma igen. Blir alltid lika glad när jag kommer hem för att träffa Joel och fröken Heia. När man varit borta ett par dagar och kommer hem igen blir man påmind om vilken otroligt glad och sprallig hund Heia är, hon är verkligen speciell vilket jag tror att alla tycker om sina egna hundar. Men Heia, hon är annorlunda. Hon är så mänsklig som Joel säger hela tiden. Det är hon, älskar henne! Men hon är fortfarande valpig och har energi till tusen varje dag.

Idag skulle jag filma och se om hon kom ihåg "buga" som jag lärde in dagen då jag åkte iväg, och jo, det kunde hon, bättre än sist, så duktig hund, så här ser det ut:

Sedan forsatte dagen med en lååång promenad vid havet med Joel och hon skulle självklart bada. Att det var kallt i havet, det hindrade henne inte en enda sekund, haha.

Ikväll så testade jag om hon kom ihåg 3 konster som jag lärde in när hon var mellan 5-6 månader gammal. Även dessa konster kom hon ihåg, så här ser dessa ut idag:

"Puss"

"Bakdelssnurr"

  "Gå på bakbenen med framtassarna på min arm"

Att lära in saker på Heia är så lätt, därför blir det mycket konster. Det går fort, lätt, hon tycker det är roligt och det är en bra sak för oss att pyssla med nu när vi inte kör så mycket lydnad. Får se vad nästa konst blir att lära in!

Leka gör vi varje dag, något som ligger starkt hos hennes hjärta. Att dra dragkamp är det roligaste hon vet, gärna med en stubbe som sitter fast i marken, då är det extra roligt. Hon hittar sina utmaningar varje dag i skogen :)

Det har blivit 2 lydnadspass och ett spår denna vecka. Så tacksam att jag slipper spåra själv :) Lydnaden har gått bra då vi inte tränat det på jättelänge. Men! Jag måste få bort hennes skällande som hon har börjat med, jag stryper nästan henne annars, så jobbigt tycker jag att det är. Spåret gick bra, denna gång spårade hon lugnt och noggrant. I mitten av spåret fick hon syn på en mus och då skulle hon fånga den istället, jag stod kvar och gjorde inte så mycket utan tänkte att hon fick komma på själv att det var spårning vi höll på med. Och ja, hon kom på det och gick tillbaka till spåret igen, duktig tjej.

Sedan har det blivit trixträning, massor! Kanske en aning för mycket, som vanligt... Allt blir för mycket när jag börjar med något. Har otroligt svårt att hålla i tyglarna ibland, haha. Tur att jag ska åka iväg nu i 5 dagar så att hon får en riktig riktig paus. Hon får vara hemma och bara mysa med Joel i ett par dagar, kommer bli kanon!

Här kommer iaf en film på trixen som vi tränat:

Sedan en bild på när Heia tränar konsten "Buga", det är inte riktigt klart ännu så en film får bli senare

Sedan kommer en film när Heia fick syn på musen på datorn som hon försöker fånga, riktig roligt!

Man blir trött av att träna med Carita säger hon:

Igår åkte jag vill skåne för att debutera i rallylydnad fortsättning. Det var i ett ridhus samtidigt som en utställning. Jag hade startnr 1 och ställde mig därför och väntade på att tävlingen skulle börja. Då hoppar en hund på henne, en dansk-svensk gårdshund. Även fast den var mindre så blev det typ slagsmål och efter det fick jag inte tillbaka kontaken med Heia... Efter måmga försök blev jag tillslut arg på henne, för att jag visste att tävlingen skulle snart starta och jag hade ju nr 1. Så det var kaos och jag förstår inte hur jag kunde bli sur på henne egentligen. I alla fall, då blev hon typ rädd för mig med och insåg att det aldrig skulle gå. Så jag släppte in henne i buren och gick till doamren för att säga att jag avbryter. Hon svarade att hon såg hela händelsen och att det inte var min hunds fel så jag fick starta sist. Men rallytävlingar går fort och det var inte så många ekipage med och jag hade ingen möjlighet att vända på Heia. Tycker det är lite konstigt då hon släpper allt fort och går vidare, men inte denna gång.  Så jag startade aldrig men var tacksam för att jag iaf fick en andra chans av domaren. Hoppas att denna händelse inte sätter sina spår nu för det orkar jag verkligen inte.

Nu har vi inga tävlingar planerade längre, kanske blir till våren igen. jag ska nog passa på att röntga Heias höfter innan jul :)

Dagarna går och vi fortsätter våra nya vanor, det går bra. Har dock fuskat med passivitetsträningen men nu är det så kallt ute så jag har tappat intresset för att stå stilla ute och frysa, spelar ingen roll hur mkt kläder jag har på mig, det är fortfarande kallt!

Det har blivit ett spår och uppletande med Erica och Celie och fick underbara bilder, tack så hemskt mycket!

Älskar denna bild på Heia när hon drar dragkamp!

Och den här bilden, när vi spårar ett appellspår är också helt underbar!

Har en bild från avelsgruppen från Växjö utställningen. Det jag älskar med bilden är att den framhävar Heias storlek. Jag älskar hennes storlek, hon är liten och kompakt med bra benstomme och päls, precis som en aussie ska vara enligt mig. Jag gillar när de är av den mindre varianten och smidiga men inte allför tunn och smala. På bilden är det papa Harry längst till vänster, hennes 2 halvbröder, sen kommer Heia och sedan hennes halvsyster till höger.

Sedan har vi gjort som coach Sofie har sagt, tränat lite trix, här kommer bevis:

Sitta fint är ett moment som sitter klockrent nu

Här lägger Heia på ringar
  

och här lyfter Heia kastrullock :)

Ett nytt utställningskoppel har jag köpt av Elinore, tack så mycket, blev jättefint!

På lördag ska jag tävla i rallylydnad, första gången i fortsättningsklassen. Eftersom vi har lydnadspaus har vi inte tränat någonting, tänkte träna lite imorgon på de nya momenten och sedan får det bli som det blir på tävlingen helt enkelt, kan gå bra men också mindre bra, det väntar vi och ser :)
  

Idag åkte vi till Växjö int hundutställning, det var Heias tredje gång i juniorklassen. Mitt mål var Excellent, inte en enda kommentar om svansen och ev CK. Vi fick Excellent, CK och vann juniorklassen över hennes halvsyster Hermine. Helt överlycklig blev jag, sitt andra CK blev det i samlingen. Domarens kommentar (Noonan Oliver) :

Nice bith, nice head and eye. Good shulder and rib. Nice deep chesl. Nice angulation and moved well

Heia med sin CK-pokal

Det var 5 tikar som tävlade om bästa tik och Heia travade inte så fint i ringen då vilket gjorde att hennes halvsyster som vi vann över slog oss med en placering och vi blev placerade som 5:a. Men Heia är bara 1 år och när hon har växt klart i kroppen så kommer det bli kanon. Jag hoppas kunna dela med mig utställningsbilder om någon tagit bilder i nästa blogginlägg.

Det blev även en avelsgrupp vilket var otroligt kul att delta i! Gruppen fick HP och gick vidare till final men tyvärr så orkade vi inte vara kvar och vänta så vi hoppade över det denna gång.

Kort promenad med pappa Harry blev det såklart, stolt över att han är pappa till Heia. Han är världens snällaste aussie som jag mött, lugn, trevlig, supersnygg och dessutom en otroligt duktig spårhund. Älskar honom!

Fina pappa Harry och hans dotter Heia <3

Här är Heia med hennes kusin Nayeli och valpen Juna

Snö var riktigt kul säger Heia!

Igår, åkte jag och Celie med Ture och Erica med Felice till skogen för att träna spår och uppletande. Erica träna uppletande och jag fick se på eftersom vi aldrig tränat det tidigare. Riktigt kul att se att Felice tyckte att det var så roligt att leta föremål så jag var bara tvungen att testa efter mitt spår.

Celice la ett appellspår åt mig med 3 apporter och jösses vad det gick bra! Heia var perfekt denna gång, spårade med ett riktigt bra drag i linan, tog vinklarna perfekt och även liggmarkeringarna satt! YES! Direkt tänkte jag att nu ska jag leta efter en appeltävling, usch vilket tävlingsnörd jag är, haha, det ska minsann inte bli någon appeltävling försen i vår Carita! Men riktigt, riktigt skönt att spåret satt så där bra.

Tures spår började bra, sedan fick han upp ett kaninspår och helt plötsligt hoppade en stor hare förbi oss och där blev hans spår förstört och hon avbröt istället för att bråka med honom.

Uppletandet då, ja, det gick också sådär jättebra för lilla Heia. Det var första gången men hon förstod vad som skulle göras och hämta in alla föremål, duktiga tjej! Det var riktigt kul, bra för hälsan med. Får bli oftare :)

Bästisarna Felice, Ture och Heia <3